|
Då sitter man här med årets sista ordinarie inför-blogg. Jag hade hoppats in i det sista att man skulle slippa klura på några trista kval-bloggar. Risken är att det är sista bloggen i Superettan för denna gången. Det gäller att vinna på lördag.
Har listat lite troliga orsaker till att det gått som det gjort:
- Skador
När Kim Roger aldrig helt kom till start hade vi egentligen bara Bilgin att hänga upp det på. När han också går sönder kastas en visserligen duktig Eteus in i hetluften men pga hans ungdom går det bra när han är laddad, i början. Tyvärr stannar både målfarlighet och mål av väl tidigt.
- Spelarsvinn
Att vi inte lyckas behålla Ricard N, Robban P och framförallt Martin Scherdin. Då blir FCT seriens långsammaste lag. Wiklund kämpar och sliter varje match men det ger inga poäng.
- Rädsla att förlora
Förra säsongen visade vi att vinst är det som gäller. I år däremot, inte bara hos spelarna utan även supportrar då inte minst mig själv, en nöjdhetskänsla när vi spelade oavgjort. Målsättning med i snitt en poäng per match gjorde att för varje vinst kan man förlora 2. I slutet av säsongen från den ödesmättade dagen då vi var i Falkenberg och förlorade med hockey siffror börjar det. Tre raka X innan en vinst. Och sedan ytterligaer ett X. Det är inte alls dum poängskörd, problemet är bara att vi startar på fel ställe i tabellen. Hade vi haft ett antal poäng ner så gör det inget att kryssa på hösten (man tappar bara 2 pinnar ), men vi var i jagarläge och då räcker inte oavgjort. Alla blir så rädda att förlora att man inte vinner. Vi åker till Uppsala för att besegra Sirius. Rädslan att förlora kommer igen och denna gång förlorar vi.
- Otur
Vi har inte fått en enda straff tilldömt oss. Vi har tappat in sena mål. Vi fick nyckel anfallare skadade. Vi mötte fuskare ja mycket gick snett. Är man dessutom sämre måste man ha mycket tur.
Detta är på inget sätt bortförklaringar. Vi är inte bättre. Vad jag tror ligger bakom är en gammal Trollhättementalitet som måste skakas om i grunden. Vi måste gå för seger hela tiden. Jag tror vi skulle gått offensivare redan i våras, framför allt när vi inte hade så mycket att förlora. Krampen efter uppehållet ville aldrig helt släppa.
Vad tänker då en supporter om säsongen? Det var kul att få vara med, det var fantastiskt att få tillhöra eliten. Det kan låta domedag och att vi är på väg ur det tror jag ju aldrig men man måste ändå börja umgås lite med tanken.
De som styr denna förening med dess målsättningar mm, måste titta åt väster. Vad gör att LSK trots allt klarar sig så bra. Hur kan det laget vara så mycket bättre? Trots att vi tar 4 av 6 poäng av dem klarar de med lätthet nytt kontrakt. Byt inte tränare utan kolla på hur LSK rekryterar sina spelare. Lär av de som med lika knappa medel klarar sig bättre.
Tränare LO Mattsson får naturligtvis också göra sig sin egen analys. Från stakettränar håll var det en del oförklarliga byten. Framför allt Qvidingmatchen hemma. Där fanns ett fantastiskt läge att ta 3 poäng. Att satsa fullt framåt med risk att få en 0 poängare eller säkra hem för att ta en poäng och ändå piskas att vinna mot Sirus borta. Jag hade satsat allt framåt för att kunna få möjligheten att få ett par bonuspinnar. Hade vi förlorat hade vi varit i princip i samma position fast kanske varit bättre mot Sirius. Vad fick vi då se? Jo en 4-5-1 uppställning med 4 defensiva mittfältare och en helt lugn tillställning fram till 93 när vi skapar en chans. När man sen väl byter kastar man inte ut någon av de defensiva utan Wiklund går av och Eteus kommer in ännu ensammare än vad Wiklund var på topp. Det var inte 3 poäng i kikaren det viktigaste var att inte förlora, det blev en dyrköpt insikt. Sen spelar vi en bedrövlig match mot Sirius med en räcka avstängningar, utvisning som följd. Med varningarna uppdaterade hade vi vetat att Qviding var kanske sista chansen att spela med fullt lag och ändå säkra för 1 poäng?
Nu såg jag inte matchen i söndags men jag såg Sirius-matchen i våras på Edsborg, vilken jag tror är FCTs bästa match i år. Den vill vi gärna se en repris på lördag
Nu sitter vi där i vår egen båt. Årorna släppte vi på Edsborg sist. Nu är det bara att kavla upp armarna och paddla utav helvete på lördag. Tyvärr är vi utlämnade till andra lag, det finns en teoretisk chans att vi åker ur direkt även vid seger, men det finns stor chans till kval om vi vinner. I ett kval har vi chansen att stanna kvar i svensk elitfotboll.
|